Journalistik om Israel är ofta missledande

Rubriken ovan väcker säkert ingen förvåning och SB har under årens lopp gett mängder med exempel på journalistik som inte har som syfte att rapportera, utan är istället propagandistisk mot Israel. Den optimala klassikern i försöket att demonisera Israel står kanske SR för då man slog på stora trumman under Gazakriget 2014 och förskräckt meddelade att ”Israel bröt idag vapenvilan i Gaza – efter att Hamas på nytt skjutit raketer mot Israel”. Ja, Israel kan ju aldrig göra något rätt…

I en artikel i The Algemeiner 10/11 ges exempel på hur en artikel demoniserar Israel där det aktuella exemplet från en brittisk tidning målade upp en nattsvart bild av landet. Om artikeln hade handlat om något annat land hade den blivit kategoriserad som propagandistisk och bedrövlig journalistik. För att visa hur absurd artikeln var använde artikelförfattaren The Algemeiner samma förledande ”journalistik”, men mot Storbritannien. Resultatet blev då så här…: ”Storbritannien 2017 står på randen av en katastrof. En minoritetsregering från högersidan, ledd av parlamentariker som plågas av sexskandaler, är till åtlöje då den famlar genom Brexit. Mentalhälsosystemet är i kris, kvinnor står fortfarande in en obscen löneklyfta och förra månaden sänkte IMF Storbritanniens tillväxtprognos. 2016 års folkomröstning, där Storbritannien gjorde ett “dumt” beslut, enligt höga EU-tjänstemän, så kraschade pundet till sin lägsta nivå på 30 år. Kampanjens extremism ledde till det första mordet på en parlamentsledamot på årtionden och hat och nativism som ledde till mordet är fortfarande stor. Anti-muslimska brott är rekordhög, som drivs av Storbritanniens etno-nationalism; Britain First. Utrikesministern äventyrar brittiska medborgares liv, försvarsministern har avgått och med en svag premiärminister närmar sig Storbritannien sitt fjärde val på lika många år. Vid det valet kan Labour vinna och få en ny inrikesminister som verkar oförmögen att ens klara av en radiointervju.”

Som du ser blandas vissa fakta med överdrivna påståenden och inte minst själva inramningen av texten har ett fientligt förhållningssätt till vad man ”beskriver”. Gör man det tillräckligt många gånger – som Israel utsätts för ständigt – så köper läsaren till sist det. Hade det funnits en journalistik gentemot Israel som hade varit seriös och verkligen beskrivit problemen så hade det varit helt omöjligt för en svensk regering – oavsett färg – att erkänna ”Palestina”. Arabisk/palestinsk terror, våld och korruption ignoreras i medier medan den enda fyrbåken i Mellanöstern utsätts för ständig demonisering. Mer information »

Simons ilska mot skolan: Judehat »

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail Tags: